Att välja teleskop

 

Varje dag ringer potentiella teleskopköpare till Astromedia som vill börja observera stjärnhimlen. I början förvånades man över hur många det är som är intresserade av rymden och länge önskat sig ett teleskop. Men nu är vi inte lika förvånade längre, eftersom det verkar som om de flesta vid något tillfälle i livet har önskat att de kan titta ut i rymdens oändlighet från sin lilla plats på jorden.

Det tycks dock som om de flesta som skaffar sig ett teleskop har haft ett djupare intresse sedan de tidigare tonåren, eller ännu längre tillbaka. Någon har berättat att det började med en plansch i det gästrum som hon spenderade sommarloven i skolåldern, någon annan satt på morfars axlar och blickade upp mot världsalltet.

Om du alltid har önskat dig ett teleskop, eller likt mig själv sedan tolvårsåldern, och finner att du verkligen känner för det, så behöver du lite hjälp. Det finns mängder med websidor på internet och annonser i svenska och utländska astronomitidningar, och nästan lika många åsikter om vilket teleskop och vilka tillbehör som är bäst. Och hur ofta köper man egentligen ett teleskop? Det gäller att ta sig ur förvirringen, och det är det jag hoppas att denna del av Kunskapslyftet skall göra.

hagbard2.jpg (24817 bytes)

Informationen är uppdelad i olika delar: Frågor som du bör ställa dig själv innan du börjar, teleskopkonstruktioner och deras för och nackdelar och frågor och svar kring tillbehör.

Till att börja med, ställ dessa frågor till dig själv:


Vill jag använda teleskopet på dagen, på natten eller både och?

Alla teleskop passas inte för alla användningsområden. Om du vill använda ditt teleskop för att titta på fåglar exempelvis, så bör du välja en refraktor eller ett Cassegrain-teleskop. Du bör helst undvika reflektorer. Anledningen är att reflektorer (mer om konstruktions-skillnader senare) ger en upp-och-ner vänd eller spegelvänd bild av världen, medan både en refraktor och ett Cassegrain-teleskop kan ge en rättvänd, ej spegelvänd bild.


Vill jag kunna fotografera genom teleskopet? Eller bara titta?
Om du tycker om att fotografera eller tror att du kommer att göra det i framtiden, så är det viktigt att tänka på en del saker. För det första, ett stadigt stativ till ditt teleskop är mycket viktigare än vanligt... och det är alltid viktigt! Ett vingligt stativ vill ge en suddig bild, speciellt när det blåser lite eller om marken inte är dämpande. Undvik de billiga 60 mm alt-azimut refraktorerna. Stativet som följer med dessa är helt enkelt för dåliga.

Du bör också undvika Dobson-teleskopen om du vill fotografera genom teleskopet (t.ex. Celestrons Star Hopper). Denna typ av teleskop är mycket bra för att titta igenom, men det går inte att låta teleskopet följa himmelsobjektens skenbara rörelser. Så kvar på listan har vi då bra refraktorer, katadioptriska teleskop och ekvatoriellt monterade reflektorer. Om du vill börja med galax-fotografering som du ser i de avancerade amatörastronomiska tidskrifterna, så behöver du motordrivning på båda teleskopets axlar. Vi återkommer till detta.

 

Skall teleskopet monteras i ett observatorium? Vill jag kunna transportera det i bil? Kanske t.o.m. ta med det på flyget?
En viktig faktor är om teleskopet skall vara portabelt. Om du vill ta med dig teleskopet på ett flygplan, så vill ta välja ett som du kan lägga under stolen framför dig, för att slippa vara nervös. Om du vill ta med dig teleskopet i bilen som de flesta gör (en mörk stjärnhimmel ger den bästa observationen och upplevelsen),  bör du tänka på att teleskopet, stativet och tillbehören får plats i bilen (och lämnar lite utrymme kvar för en termos med kaffe). De bästa portabla instrumenten är Cassegrain-teleskop och refraktorer med kort fokallängd. Ännu lättare att ta med sig är små teleskop på stadiga fotostativ (se informationen om fågelskådar-teleskop).


Vem ska använda teleskopet, en vuxen, ett barn eller båda?
Om du tänker köpa ett teleskop till dig själv (om du är vuxen) eller till någon annan i liknande ålder, så bör du komma ihåg att våra förväntningar är lite högre än hos barn. Vi förväntar oss att teleskopet rör sig friktionsfritt, ger en perfekt bild och tillåter oss att observera en mängd objekt. Ett barn kan mycket väl vara nöjd med att titta på månens kratrar eller visa Saturnus ringar. Tänk också på barnets ålder: ju äldre de är, desto mer förväntar de sig. Ett billigt teleskop från många postorderfirmor och optiker är inte värt att köpa oavsett åldern på användaren. De som är väldigt intresserade av astronomi kan helt förlora intresset för sin hobby på grund av den mycket dåliga bilden och de skönmålande utfästelserna som görs. Då är det bättre att skaffa en bra prismakikare, köpa ett begagnat teleskop eller att spara pengarna för att köpa ett bättre teleskop när du får råd.


Har jag en dator, och skulle det vara jättekul att kunna köra mitt teleskop från datorn och möjligtvis använda en CCD-kamera kopplat till mitt teleskop?
För tio år sen var det här en helt onödig fråga, för på den tiden användes CCD-kameror endast av professionella astronomer på observatorierna. Idag hittar vi mängder av annonser i tidskrifter riktade till amatörastronomer. Du har säkert också sett flera amatörastronomers länkar till sina CCD-fotografier här på Kunskapslyftet.

Om du har en dator idag eller tänker köpa en snart, så kanske du skall tänka på om du vill koppla ihop ditt teleskop med datorn och kanske med en CCD-kamera. Den här typen av utrustning är dyrare än det vanliga teleskopet men den är inom räckhåll för mängder av människor, OCH det ger dig omgående ett resultat på din teleskopanvändning när du kan se bilder på bildskärmen några minuter efter att de har tagits! Nu är en fantastisk tid när man kan börja med en underbar hobby som astronomi.


Vad får det kosta?
Detta är faktiskt den viktigaste frågan, eller hur? Teleskop finns inom ett stort prisområde, allt från 1000 kronor för en 60 mm alt/azimutal refraktor med montering och stativ (man kan anta att teleskop alltid har ett stativ, om det inte speciellt sägs att det inte gör det), till mer än 250.000 kronor för ett C-14 med montering med egen server som kan styras via webben. Som tur är finns det mängder med alternativ mellan dessa två siffror. Som fingervisning kan du använda nedanstående beskrivning.

1000-7000 kronor för 60 mm refraktorer, antingen alt/azimut eller ekvatoriellt monterade, och bra 60 mm fågelkikare..

4000-9000 kronor för 80 eller 90 mm akromatiska refraktorer (alt/azimut eller ekvatoriellt monterade), 4,5 och 6-tums reflektorer på ekvatoriell montering, 6-8-tums Dobson-teleskop, 3-5-tums Schmidt-teleskop/fågelkikare.

8000-13000 kronor för 14-tums Dobson-teleskop, eller fina 80 mm apokromatiska refraktorer.

14-17000 kronor eller mera för Schmidt-Cassegrain, VISAC eller Maksutov teleskop, 4-tums refraktorer eller större, antingen alt/azimut eller ekvatoriellt monterade.

20000 kronor eller mera för 8 eller 11-tums datorstyrda Schmidt-Cassegrain med alla tillbehör och för större apokromatiska refraktorer med motorstyrda monteringar och stativ.

Nu när du själv har ställt dig dessa frågor och förhoppningsvis har svarat på en del av dom, så är det dags att lära sig de olika teleskopkonstruktionerna som finns på marknaden idag. Som du kommer att se, så finns det en konstruktion som passar dig bäst. För att bestämma sig går det bara åt lite läsning, rannsaka sitt samvete, och i några fall ifrågasätta de olika behoven.

Vidare till teleskoptyperna!

 

Till Astromedias hemsida.