Att välja okular

Om du har ett teleskop, så kommer du att behöva okular. Ett teleskop utan okular är som en stereo utan högtalare eller en kamera utan objektiv — tämligen meningslöst för visuell observation. De flesta teleskopen på marknaden levereras med ett okular, och i nästan alla fall ett 25mm (låg/medel förstoring). Eftersom ett visst okular ger en viss förstoring i ett teleskop, så inser du snart att det skulle vara trevligt att ha några stycken att välja mellan när du tittar på Jupiter eller Andromedagalaxen. Jag kommer inte att beskriva varje okular, deras konstruktion och tillverkare, utan bara ge några generella riktlinjer. De är:

Du kommer att se att det finns okular av olika konstruktion och i olika prisklasser. Priset är inte relaterat till "förstoringen", utan till den optiska konstruktionen och hur väl okularet är tillverkat. Plössl-okular (4 element) är t.ex. av enklare konstruktion, och är därmed billigare än t.ex. Nagler-okular (6-8 element). Däremellan finns andra konstruktioner av olika kvalitet och i olika prislägen, och t.o.m. några konstruktioner som är ännu enklare och billigare än Plössl-okularen. (För att komplicera det hela, så är det t.o.m. så att även om flera tillverkare använder samma optiska konstruktion, så kan man ha valt olika glassorter, använda olika antireflexbehandling och lägga olika omsorg i tillverkningsprocessen. Ett Ortoskopiskt eller ett Plössl okular av en tillverkare, kan alltså visa andra kvaliteter hos en annan tillverkare.)

Kom dessutom ihåg att okularets konstruktion inte är relaterat till förstoringen, utan den bestäms enbart av teleskopets brännvidd i förhållande till okularets brännvidd. Ett 9mm okular kommer att ge exakt samma förstoring, vare sig det är av typen Plössl eller Nagler. Vad som skiljer är t.ex. ögonavståndet (eye relief), synfältet och bildens upplösning. Lite grovt kan man säga att ju fler element i okularet, desto större synfält (några har så stort synfält att man bokstavligen måste flytta ögat för att se bildens kanter!), desto längre ögonavstånd och desto skarpare bild (eftersom bättre glassorter och antireflexbehandlingar oftast används i dessa konstruktioner). Oh…jag höll på att glömma …. ju mer kostar okularen.

Okular levereras i tre diametrar, 0.96", 1.25" och 2". Kontrollera så att du köper rätt storlek till ditt teleskop.

0.96" okular levereras med de flesta optiker- och postorderteleskop, eftersom de är billigare att tillverka. Även om man kan hitta 0.96-tums okular av god kvalitet, är de som levereras med dessa teleskop inte sällan i plast och svåra att titta i. Speciellt i hög förstoring. Om du har ett sådant teleskop (som levererats med 0.96-tums okular), överväg att uppgradera till okular av god kvalitet (t..ex. Ortoskopiska eller Plössl). Du kommer att uppskatta dina observationer på ett helt annat sätt. På Astromedia har vi mer än en gång varit med om att kunder som köpt ett nytt teleskop med okular av god kvalitet hos oss, använt de nya, medföljande okularen till sitt gamla postorderteleskop och nästan ångrat att man inte bara köpte nya okular till sitt gamla teleskop. Okularen är helt enkelt minst lika viktiga som den huvudoptik som sitter i själva teleskopet.

1.25-tums okular är den vanligaste storleken på okular idag. De finns i mängder av konstruktioner och i olika prisklasser, från cirka 450:- för de enklaste konstruktionerna till över 4000:- för de högkvalitativa, med stort synfält.

2-tums okular finns i allmänhet i medel till låga förstoringar, men väldigt få teleskop på marknaden är standardutrustade med dessa okular. 2-tums okularen är främst avsedda för teleskop med stort öppningsförhållande (stor öppningsdiameter i förhållande till brännvidden), vilket ger underbara vyer i låg förstoring, av deep-sky objekt. Eftersom de använder mycket glas, är de ofta tunga, och vissa teleskop behöver extra motvikter för att få balans. Om du bestämmer dig för att satsa på två 2-tums okular, kom då ihåg att själva teleskopet måste anpassas för dessa okular (i Schmidt Cassegrain teleskop behövs en 2-tums diagonal, refraktorer behöver en adapter och reflektorerna (Newton) behöver en 2-tums fokuserare).

Spring inte iväg och köp högförstorande okular det första du gör. För det första "tål" inte ett teleskop hur förstoring som helst, även om det matematiskt går att räkna fram en hög förstoring med ett visst okular för ett visst okular. Multiplicera teleskopets öppningsdiameter (i mm) med 2-2,5x, och du får den maximala förstoringen för ett teleskop av hög optisk kvalitet, under perfekta observationsförhållanden (några tusen meters höjd på ett berg i Chile). Om ditt teleskop t.ex. har 115mm spegeldiameter, så är den högsta, användbara förstoringen vanligtvis 200x – 230x. Både Du och jag vet, att svenska nätter sällan liknar bergens i Chile; vi har upplysta himlar från städerna och luftföroreningar. Ditt 115mm teleskop tolererar då kanske som mest 150x förstoring. ("Jamen, i Hobby-katalogen står det att 60mm-teleskopet ger 450x förstoring med Barlowlins", säger du kanske. Det står det. Men säg inte att jag inte varnat dig! Det blir inte bra.)

En riktlinje är att spendera 20-50% av kostnaden på teleskopet, på ett set av bra okular. Med andra ord skall du inte lägga för 5000:- okular på ett 1000:- teleskop, men du skall heller inte bara använda ett 450:- okular till ditt 15.000:- teleskop. Kvaliteten på bilden blir aldrig bättre än den sämsta länken i den optiska kedjan.

……. Att räkna ut förstoringen och synfält. Förstoringen för ett visst okular i ett visst okular, får du genom att dividera brännvidden på teleskopet med brännvidden på okularet. Ett okular med 10mm brännvidd, som används i ett teleskop med 2000 mm brännvidd ger alltså 2000/10 = 200 ggr förstoring.

Synfältet — dvs hur mycket av rymden man ser i okularet i ett visst teleskop — beräknas genom att dividera okularets synfält med den förstoring som okularet ger i teleskopet ifråga. Om du t.ex. har ett teleskop med 2000mm brännvidd och använder ett 30mm Ultima-okular med 50 graders synfält, så beräknar du det verkliga synfältet så här: 50/(2000/30) = 0.75 grader.

Vilka okular skall jag då skaffa? Ja, den frågan får vi ofta. Tyvärr, eller som tur är, finns det inget entydigt svar. Som du förstår av texten är det många saker som avgör. Teleskopet. Himlen där du bor. Men kanske framför allt ditt personliga intresse — vill du göra detaljstudier av planeterna och månen? Vill du kunna lösa upp stjärnhopar? Eller vill du scanna efter kometer och deep-sky objekt? Och så plånboken förstås. Ett tips är att börja lite vackert. Börja använda ditt teleskop och ett par okular och "känn efter". Snart upptäcker du vad du skulle vilja se bättre.

 

 

Till Astromedias Huvudsida